Förväntansfull..
Som jag hade hoppats lyckades jag finna tid för att skriva här igen. Fast det blir inte så långt denna gång heller tyvärr. Anledningen är att jag skall testa att träna på "Skööna tider".
Jag är inte bara nyfiken på hur deras spinningpass är utan även anledningen till att de valde att stava sitt namn med 2 ö. Dessvärre kommer jag bara få svar på en utav de frågorna idag.
De hade 15 cyklar varav 6 var bokade halv fyra idag, så jag hoppas på att få en plats utan att behöva boka. Mina förväntningar är inte skyhöga men det kommer ju avgöra huruvida jag kommer att fortsätta åka in till göteborg och träna 3 ggr i veckan eller kanske mer kunna ta det lugnt och träna 400 meter från huset.
Jag skall återkomma med en lägesrapport runt sjutiden. Wish me luck!
Ja du...vad kan man säga. Det började med att jag gick in i omklädningsrummet och fann att det var 9 kvadratmeter stort och hade en dusch. Inte okej.
Jag fortsatte in i spinningsalen och valde snabbt cykeln som står närmast fönstret. Jag ställer in cykeln och får till min förvåning hela styret i handen. Naturligtvis är cyklarna inte anpassade till en längd på 190 centimeter. Inte okej.
Intruktören anländer. Och nu vill jag att du skall föreställa dig en Roger Pontare. Han skall väga 110 kilo, av vilka huvudmassan inte är muskler. Han har en scarf. Inte okej.
Musiken startar, och jag vill faktiskt hylla detta, som var spinningpassets stora behållning. Det var rockigt med bra taktförändringar i de olika låtarna. Dock kan jag säga att låten om "den perfekta raggarbilen" fick mig att inombords dömma instruktören.
Annars var nstruktören ungefär vad jag hade förväntat mig. Det vill säga, använde sig av fraserna "Stå upp", "Läge tre" och "Kom tillbaka och sitt". Det vill säga, han motiverade oss inte ett dugg. En annan intresannt sak var att det troligtvis bara var 2 i hela spinningsalen som hade korrekt teknik. Instruktören var ej en av dem.
Detta betyder självklart att jag aldrig kommer tillbaka.
Nu blire till att titta på handbollen!
Aloha
