Arrival
Äntligen framme!
Landade i ett svettigt och soligt Las Palmas runt klockan 1300 tidigare idag. Detta efter en relativt allright resa på ett plan med cirka 350 medresenärer. Av dessa applåderade alldeles för många efter landningen...
Det är någonting jag aldrig riktigt förstått. Applåderar de när deras buss stannar vid varje busshållplats också?
Men nu skall jag lämna dessa lägre livsformer bakom mig och istället berätta om allt kul som hänt sedan jag kom hit!
Uhm... Jag berättar istället om allt som hänt sedan jag kom hit.
Jag har hunnit med att se på arvid när han åker ruschkana(hjälp, hur stavas det?) i cirka en timme. Knepet för att inte bli uttråkad är att se glad ut på ett nytt sätt varje gång han i hög hastighet och med högre ljudnivå glider ner i vattnet. Dock hade jag precis före detta tyckt i mig en hel clubsandwich, så jag kunde av den anledningen inte vara mycket mer nöjd med min situation.
Efter detta rullade jag upp på rummet och var millisekunder från att svimma in i en djup matkoma framför Tvn. Som tur var hann jag i allra sista sekunden ta mig samman och istället ge mig ut på en riktigt skön löptur i solen. Avslutade med att köpa 10 liter vatten och springa upp med för 19 trappor.
När jag nöjd och totalt utmattad kom upp till lägenheten insåg jag att mitt högra ben var lika nära kramp som SAAB är nedläggning(ursäkta metaforen, saabanställda). Efter ihärdigt vattendrickande och lugnt promenerande i lägenheten lyckades jag tillslut råda bot på krampkänningarna och nu känner jag mig helt återställd.
Ha det greit!
Landade i ett svettigt och soligt Las Palmas runt klockan 1300 tidigare idag. Detta efter en relativt allright resa på ett plan med cirka 350 medresenärer. Av dessa applåderade alldeles för många efter landningen...
Det är någonting jag aldrig riktigt förstått. Applåderar de när deras buss stannar vid varje busshållplats också?
Men nu skall jag lämna dessa lägre livsformer bakom mig och istället berätta om allt kul som hänt sedan jag kom hit!
Uhm... Jag berättar istället om allt som hänt sedan jag kom hit.
Jag har hunnit med att se på arvid när han åker ruschkana(hjälp, hur stavas det?) i cirka en timme. Knepet för att inte bli uttråkad är att se glad ut på ett nytt sätt varje gång han i hög hastighet och med högre ljudnivå glider ner i vattnet. Dock hade jag precis före detta tyckt i mig en hel clubsandwich, så jag kunde av den anledningen inte vara mycket mer nöjd med min situation.
Efter detta rullade jag upp på rummet och var millisekunder från att svimma in i en djup matkoma framför Tvn. Som tur var hann jag i allra sista sekunden ta mig samman och istället ge mig ut på en riktigt skön löptur i solen. Avslutade med att köpa 10 liter vatten och springa upp med för 19 trappor.
När jag nöjd och totalt utmattad kom upp till lägenheten insåg jag att mitt högra ben var lika nära kramp som SAAB är nedläggning(ursäkta metaforen, saabanställda). Efter ihärdigt vattendrickande och lugnt promenerande i lägenheten lyckades jag tillslut råda bot på krampkänningarna och nu känner jag mig helt återställd.
Ha det greit!
Kommentarer
Trackback
