Sista utekvällen...
För jag har just sagt farväl till födelsedagsbarnet Sofie, som jag inte vet när jag kommer träffa igen... En katt som är så underbar så jag inte tänker försöka beskriva det med ord...

Så jag använder denna bilden istället...(Förlåt...)
Det är första och enda gången jag tänker fylleblogga från Gran Canaria, och just därför så tänker jag inte sudda ut det jag skriver nu, när jag vaknar imorgon... Vad det än är..
Som att Stekarn och Katten, som inte är Sofie, gick in på en toalett för en stund sedan och att jag och mannen bakom disken i receptionen sedan dess hört ett...uhm.. spinnande ljud från katten som är på toa... Otrevligt, men samtidigt lite kul...
Sådant tänker jag inte sudda ut... uhm...
Men nu skall jag inte vara elak mer för idag, utan helt enkelt sammanfatta kvällen med att Sofie är världens bästa födelsedagsbarn och att det har varit en helt fantastisk tid här nere... Jag kommer verkligen att sakna allt när jag åker.. Och alla.
Jag återkommer innan jag åker hem. Godnatt alla katter.. Och er andra också, för den delen!
Vattenland och navelshots
Som ni har märkt har jag varit lite upptagen med annat och därför hamnat efter lite med uppdateringarna. Därför tänkte jag nu redogöra för allt roligt som ni har missat...
Till att börja med vill jag än en gång nämna hur underbar nyårsafton var. Utan tvekan min bästa nyår någonsin! Något jag tänker återkomma till mer i ett sammanfattande inlägg när jag kommit hem till kalla, snövita Sverige igen...
Ett par dagar efter nyårsafton sjönk stämningen igen, då mina norska och luxemburgska vänner tyvärr var tvungna att åka hem. Särskilt tråkigt då jag troligtvis inte kommer träffa så många av dem igen förrän om ett helt år... Och denna gång kommer jag sakna dem mer än någonsin. Men det är bara bevis på att det har varit ett otroligt bra år!
Men vi skall inte glömma att det finns en hel del folk kvar här nere... Vi har ju Mattias, Joachim och Josefin, till exempel.. Och naturligtvis mina kära katter. Men jag har ju min kära familj här också... Och vi bestämde oss för att besöka det lokala vattenlandet...

Vattenlandet var iallafall en riktig hit. Det var i stort sett inga köer alls... och strålande sol i det närmaste konstant.
Och det är helt sjukt att man inte gör sådant oftare... Jag(23 år) samt mina systrar(båda över 30) blev 8 år på nytt. Vi sprang upp för trapporna och var helt saliga efter varje åk. Vi pratade i mun med varandra om hur roligt det var...
Sedan kom jag till pepsiröret. Pepsiröret är den mest adrenalinframkallande rutschbana du någonsin kan tänka dig. För att förklara det så kan du tänka dig att du står och skall hoppa ner i vattnet från 12-meterstornet. Fast du hoppar i totalt mörker. Pepsiröret är alltså en helt täckt rutschbana som går rakt ner i 180 gradig riktning. När man åker i den har ryggen ingen kontakt med det... förrän man drygt en sekund senare slungas ut i verkligheten och får runt en liten vatten upp i näsan... Men det är så värt det så att man 30 sekunder senare igen står där uppe och ångrar sig...
Dagen efter vattenlandet kände jag att det var dags att gå ut och leva livet igen. Så jag, Cajsa, Sofie, Joachim, Mattias, Josefine och en holländsk tjej bestämmde oss för att åka till Playa del Ingles.
Där började en typ av utmaningslek som började med att man klunsade. Sedan utsågs en förlorare, hel oberoende av vem som vann eller förlorade klunsningen. Denna förlorare var tvungen att utföra en utmaning som de andra kommit på. Exempel på vad jag råkade ut för var:
Gå på tjejtoan och hävda att jag var en kvinna fångad i en mans kropp.
Dansa utan tröja på minescenen vid hörnet på dansgolvet.
Ligga och posera på bardisken... Sedan be om ett shotglas. Denna shot skulle hällas i naveln och där drickas upp av Sofie.
Detta kunde se ut ungefär såhär...
"I Kissed A Girl And I Liked It!"
Men jag skall börja från början... Vid halv nio inleddes familjemiddagen. Alla var samlade och jag minns att jag tänkte hur lycklig jag var över att ha en så himla bra familj (älskar er!!!!! - hej full). Iallafall så tog jag en bild av vår underbara förrätt!

Denna röksmörgås följdes upp av den största entrecote jag någonsin sett. Över 4.5 kilo var det.. och vi 9 orkade göra slut på ungefär hälften.... "Hellooooo fyllekäk!"
När vi ätit upp huvudrätten gick jag för att vila lite. Var alldeles för nära att hamna i en "no return from matkoma", men lyckades rycka upp mig. Då började tävlandet. Naturligtvis med ett familjespel... Ordet familjespel beskriver inte alls hur stämningen var... Tänk kalla kriget så hamnar du närmare...
Naturligtvis blev det tjejerna mot killarna, en uppsättning som främjade till mer osämja än någon annan lagkombination...
Hursomhelst så gick det relativt smärtfritt i ungefär en halvtimme. Då hörde damlaget fel på ett svar och all frid och dröjd flyg sin kos. Det var iallafall undehållande och efter ett glassätarbreak var ställningen otroligt jämn. Vid denna tidpunkt var jag dock tyvärr tvingad att lämna min kära familj för att glida ner och se fyrverkeriet med mina vänner... Det går rykten om att matchen fortfarande pågick runt 01:30...
Fyverkeriet var, som vanligt, mer galet och storslaget än något man någonsin skådat förr. Det låter som en överdrift, men de andra fyrverkerier jag sett har verkligen inte kommit i närheten... Aja, vi lämnar det nu, och petar istället in lite trevliga bilder på mig tillsammans med de vänner jag firat med ikväll.



Jag minns att jag, vid något tillfälle ikväll, stängde mina ögon och tänkte "om jag öppnar mina ögon igen och finner mig själv liggandes i min säng en måndagmorgon med spöregn utanför min dörr och en lång skolvecka framför mig, så skulle det vara helt okej... För jag hade just haft den bästa drömmen i hela mitt liv..."
Hoppas er nyår var lika fantastisk som min...
Godkatt!
Gott nytt år!

Jag vill önska dig ett gott nytt år!
Vi ses nästa år
Varit borta lite...
Samma dag som detta hände så kom även mina kära katter- Cajsa och Sofie.
Detta är iallafall min ursäkt till att jag haft så lite tid att skriva.
Idag bestämmde jag mig iallafall för att ta en dag ledigt från festandet. Detta efter tre dagar på raken som slutat med hemkomst efter 0530. Trots att det är jobbigt så har det iallafall varit roligt. Nu tänkte jag lägga mig så ni får hålla tillgodo med detta för idag. Här kommer lite bilder från de underbara dagar jag inte hunnit skriva om...
Bästa kvällen...
Jag vet inte om det var den fantastiska Sandwichen(uhm..) eller den goda ölen, men ikväll var det något speciellt som hände. A good good night, om man får ta en fras från årets mest utttjatade låt.
Appropå musik så vill jag rekommendera Thomas Lindahl – Sunes Jul . Ett par dagar för sent, men det är en riktigt skön låt...
Precis som Eet. Katharina <3
Nu hoppas jag ni sover gott allihopa. Tyvärr får ni vänta till imorgon innan det blir mer bilder. Dagen då katterna anländer...
Nu skall jag luta mig tillbaka och drömma om bra saker.. Som när jag sjöng "Don´t stop me now" på kareoke, eller när jag äntligen fick kontakt med en vän från förra året....
Hoppas era drömmar blir lika bra.. Godnatt
Saknat dig Spektor...
Det har ju varit en julafton idag, och därför tänkte jag att jag bör säga något i stil med God jul!
"God jul!"
Dagen började med att jag gled upp ur sängen så tidigt som 0830. Där möttes jag av en trumpetande arvid och naturligtvis en videokamera som dokumenterade allt... Jag har alltid haft svårt för videokameror då de verkligen får med allt. Därför kommer det tydligt synas precis hur mycket (eller lite) sömn jag fått denna natt och hur nöjd(eller missnöjd) jag var med att bli filmad...
När kameran stängts av och jag vaknat till litel insåg jag att regnet hällde ner över balkongen. Tidigare morgonar har jag inte brytt mig om detta, men idag var det riktigt irriterande. Det finns nämligen absolut ingenting att göra när det är sådant väder. Utom en sak.... Så jag åt frukost, och lade mig sedan för att sova vidare.
Jag vaknade flera gånger... Och drömmarna var konstiga... Fick mig som vanligt att tänka mer på henne.. Uhm..
När jag vaknat upp var det sol och dödsvarmt ute. Om ni tänker er att det är 28 grader när det regnar och är kilometertjocka moln så kan ni tänka er hur varmt det är när de försvinner och solen visar sig...
Så jag packade min strandväska och kom överens med syster Anna om att insmörjning var förbjudet idag. Det gällde att ta vara på all sol som erbjöds, trots risken för rödflammiga skuldror...
Efter en dag på stranden med extremt växlande molnighet klampade jag upp för de 19 våningarna och tänkte än en gång lägga mig för att vila, men icke... Det var dags att gå ned och titta på tomten med Arvid. En modern tomte som iår dock inte anlände med helikopter, utan istället åkte vattenskoter. Jag antar att även han rörts av ekonomikrisen...

Han är för söt! Arvid alltså...
Sedan lovade jag ju att skriva lite om utekvällen.. Så det tänkte jag göra.
Det var dyrt, varmt och jobbigt. Jag minns att jag tänkte något i stil med "vad gör jag här? Detta är ju inte ens kul.."
Hade inte Monica varit där hade jag åkt hem direkt jag kom fram... Men vi fick ialalfall en massa fina kort på delar av gänget så det var lite kul iallafall!

Nu tänkte jag lägga mig och hoppas på att vädret blir riktigt jäkla fenomenalt imorgon... Hoppas ni kan hålla tummarna med mig. Trots att jag hört rykten om slask hemma. Ha-ha-ha-ha-ha.
Sorry, jag var tvungen...
God jul!
Tisdagen



Till vänster har vi dagens stämmningshöjare. I mitten bartendern som ser ut exakt som han med tandställningen i Magnolia och till höger en greit bilde av meg og Cecilia.


Monica har gömt min vattenflaska och Cecilia har fått en ros av Stefan. "Jättetrevligt"



Till vänster ser vi en besviken Henrik som just blivit utsedd till väskvakt för tusende gången och till höger har vi gruppfoto med mig, Yanek med Don Corleone ... Vi tyckte iallafall att det var likt.
I mitten har vi en glad tysk som heter Sacha.


Till vänster har vi en Henrik med något dimmig blick vid sidan av Monica. Till höger en trevlig bild på mig Yanek och Cecilia.
Detta var allt jag hade att bjuda på för idag! Hoppas ni får en trevlig onsdag!
Igen?
Som vanligt har jag fört lite anteckningar under kvällen och natten... Börjar du bli trött på dessa så föreslår jag att du trycker Alt+F4 två gånger följt av ä.
Nu har jag kommit hem… och nu skall jag skriva om kvällen. Jag sätter på Kräm – Kent(hej kära fru) och börjar anteckna.
Ni vet när man har sådär odrägligt bra självförtroende? Det har jag nu. Enligt mig vill alla i detta rum ha mig just nu. Och den illusionen tänker jag leva med hela kvällen!
A good good night…
Just nu har jag en kväll som är så bra som den bara kan bli.. precis så jag vill att en kväll skall vara…
Just det… Igår lovade jag att jag skulle fortsätta beskriva detta gängets likheter med min goa kära klass hemma i Sverige. Dagens medlem är Ole, bror till Cecilia. Ole är Axel!
Alltid på jakt efter tjejer, och som det tedde sig denna kväll munkramade vår gode Ole två tjejer innan jag åkte hem… Och det är god chans att det blev någon mer efteråt!
Men nu skall jag var allvarlig igen. För idag har det varit en riktigt bra kväll… Kanske den bästa på länge. Och detta säger jag inte för att jag är sådär onyktert känslosam.
Man vill ju vara en person. Du vill att folk i din närhet skall se den personen när de umgås med dig. Idag fick jag höra att en person tycker precis så om mig, och det betyder otroligt mycket att få höra. Det gjorde hela min kväll.
God natt gott folk, och till min framtida fru vill jag bara säga rödköttbullarpärlorGUL.
Sov gott.
Jag har hört att ni har fått mysig vinterstämmning med massa snö där hemma. Det är faktiskt nästan så jag saknar det lite... Hoppas ni har det toppen iallafall!
I nästa blogginlägg utlovas bilder från kvällen och nattens händelser!
Good day!
Tropiskt väder, konstiga ballonger och Puerto Rico..
Hallå där, goda vänner!
Nu tänkte jag i ett långt inlägg redogöra för gårdagens spännande strapatser. Strapatser. Det är nog första gången jag skriver det ordet någonsin.
Tillbaka till ämnet. Gårdagen började med att jag som vanligt gled ner till stranden runt 11-tiden för att där spendera min dag med alla våra norska, luxemburgska och tyska gangmembers. Dessvärre började det regna så tidigt som klockan 13 vilket var nog för att alla skulle gå tillbaka till sina lägenheter. Vädret har varit helt galet konstigt och tjocka molntäcken med massor av regn har på tio minuter förbytts till strålande sol och helt molnfri himmel. Jag skulle gissa att luftfuktigheten är minst 80% och temperaturen är aldrig lägre än 25...
Men jag tänker snabbspola förbi min 4-timmars middagslur och resten av eftermiddagen för att hamna i restaurangen Bella Pasta där Arvid just i extas visat oss hur bra han är på att snurra en rockring på marken. Jag är bättre.
Hursomhelst fanns det, som vanligt, en massa clowner som knöt ballonger till barnen på torget. Dock blev vi lite tveksamma när Arvid kom tillbaka med ett "svärd" som såg ut såhär:
Senare på kvällen inhandlades en liter smirnoff(11€) som skulle agera stämmningshöjare under kvällen. Det funkade.
Här tänkte jag än en gång låta mina anteckningar från mobilen ta vid. Enjoy!
23:31
Jag tror att en bra kväll är en sådan kväll då man inte en en da gång känner den där verklighetskänslan…. En sådan kväll är ikväll. Det började med lite smirnoff+ 7up på anfi och fortsätter nu med öl och shots på sinatra.. Livet är bra!
23:35
Jag ägnade nu en minut eller två med att stirra ut i luften och försöka förklara just hur bra det är, men misslyckades… Det är helt enkelt för bra… Jag återkommer senare under kvällen. TiK ToK...
00:38
Nu har vi flyttat vidare till harleys. Sa jag att livet är bra?
00:40
Nu helt plötsligt blev jag väskvakt… Jag satt stilla för länge och ”BAM” så hände det…
00:43
Vi har ett mongo vid bordet… Jag vill inte vara för elak nu… Men hon är konstig… Det jobbiga med den situationen är att jag i egenskap av att vara väskvakt inte kan lämna min plats. Hon pratar med mig hela tiden och jag måste bara sitta kvar och ta det!
01:20
Och så måste jag säga att jag saknar dig, min kära fru. Inget är perfekt utan dig…(Grattis på födelsedagen också!)
01:30
Nu fick jag just en five. En five som fick mig att komma ihåg hur mycket jag saknar min goa klass.
En rolig sak till som jag vill nämna är hur underhållande det är att hitta stereotyper i sina festsällskap. Precis som i det där hemma har vi här en Fredrik (i detta fallet Cecilia) som alltid är med i taxin dit och hem, men som sedan försvinner ur folkmassan så fort sällskapet är på plats. Denna person verkar också känna precis alla! Vi har också en Viktor(I detta fall Stefan) som alltid finns att finna i baren, vid bordet eller just utanför klubben med en öl i handen och en tjej mitt emot sig. Nu hände det något intressant här så jag får beskriva resten av sällskapet en annan utekväll..
02:00
Nu spelas en låt som tar mig tillbaka till min och Isabelles semester här. Året då jag tiggde(ja tiggde) till mig en glass för att jag fyllde år. Jag saknar det.
03:10
Jag hoppade i en taxi med lite vänner som skulle ungefär till samma ställe som mig. Ungefär betydde tydligen två kilometer ifrån mig….
03:35
Efter ett par minuters friskt joggande sitter jag nu i sängen och sammanställer kvällen vid min dator. Och en sak måste jag säga. Tonight has been a good, good night…
Nu skall jag iväg och äta en halv kyckling, sedan kanske det blir puerto rico igen!
Hoppas ni får en nästan lika bra kväll som jag!
Jag kan också informera om att rätt bild nu finns i gårdagens inlägg!
Arrival
Landade i ett svettigt och soligt Las Palmas runt klockan 1300 tidigare idag. Detta efter en relativt allright resa på ett plan med cirka 350 medresenärer. Av dessa applåderade alldeles för många efter landningen...
Det är någonting jag aldrig riktigt förstått. Applåderar de när deras buss stannar vid varje busshållplats också?
Men nu skall jag lämna dessa lägre livsformer bakom mig och istället berätta om allt kul som hänt sedan jag kom hit!
Uhm... Jag berättar istället om allt som hänt sedan jag kom hit.
Jag har hunnit med att se på arvid när han åker ruschkana(hjälp, hur stavas det?) i cirka en timme. Knepet för att inte bli uttråkad är att se glad ut på ett nytt sätt varje gång han i hög hastighet och med högre ljudnivå glider ner i vattnet. Dock hade jag precis före detta tyckt i mig en hel clubsandwich, så jag kunde av den anledningen inte vara mycket mer nöjd med min situation.
Efter detta rullade jag upp på rummet och var millisekunder från att svimma in i en djup matkoma framför Tvn. Som tur var hann jag i allra sista sekunden ta mig samman och istället ge mig ut på en riktigt skön löptur i solen. Avslutade med att köpa 10 liter vatten och springa upp med för 19 trappor.
När jag nöjd och totalt utmattad kom upp till lägenheten insåg jag att mitt högra ben var lika nära kramp som SAAB är nedläggning(ursäkta metaforen, saabanställda). Efter ihärdigt vattendrickande och lugnt promenerande i lägenheten lyckades jag tillslut råda bot på krampkänningarna och nu känner jag mig helt återställd.

Ha det greit!
Julen är här...
När julstjärnan var uppe och lyste var ju pepparkakor ett absolut måste... Så pepparkaksburken(som alltid står fylld i december) åkte fram i sällskap med ett stort glas mjölk!
Och det var bara början. I lördags firades lilla julafton med nästan hela familjen. Julklappar, julmat och tomte....
Nu sitter jag här i lägenheten efter en lång promenad som involverade en fantastisk solnedgång över Frölundaskogarna. Man blev helt tagen...
Och på lördag sticker jag. Det kommer bli så otroligt skönt att bo på en lite sydligare breddgrad under ett par veckor... Och det skall tydligen vara extra bra väder där nere iår. wohoo!
Just för att jag skall sticka iväg så har jag under en veckas tid genomgått slutsteget i operation-töm kylskåpet för att slippa slänga mat. Det har gått bättre än väntat, och jag hade tömt det igårkväll! Något som kan visa sig som problematiskt när jag skall göra middag ikväll...
Slutligen vill jag säga att jag skall försöka vara bättre på att blogga när jag landat på kanarieön... Det kommer nog hända lite mer roliga saker där, och jag kommer garanterat ha mycket mer energi!
Tune in!
Ha en bra andrahalva på denna trevliga vecka!
Glömt titeln
Till att börja med så vill jag gratulera de som hann läsa gårdagens inlägg innan det togt bort. Att läsa bloggar innan bloggaren hinner vakna dagen efter lönar sig tydligen... För det andra vill jag gratulera er som läser detta. Det betyder uppenbarligen att jag inte hunnit ta bort det än.
First off måste det sägas att Sofia Skog är en av de roligaste galsen jag partyat med! Varför dröjde det 1½ år?
Second off har jag egentligen inget att säga, mer än att jag äter en äggmacka och dricker vatten för andra dagen i rad och är sjukt stolt över det. För hur mycket energi krävs det inte för att Tina(hej) upp tre mackor, koka ägg, skiva ost(för det är ju så jobbigt att skiva ost) och sammanställa detta till en äggmacka!
While intoxicated!
Third off så vill jag säga att jag försökte SMS:a Min framtida fru på vägen hem, men mobilen dog innan jag hann klart. Du är iallafall bäst och Jag älskar dig!
Uhm....
Jag blir alltid så antipepp när jag är ute på såkallade klubbar... Alla har två kvadratdecimeter och dansa på och vill man ragga på någon så har man ungefär sju tiondelar på sig. Om man nu är så jävla dum så man går och raggar på ett sådant ställe alltså.
För varför skall man gå ut för att träffa någon. Vem går ut på krogen för att träffa "the person of your dreams?"
Godnatt gott(och ont) folk!
WakeUpCall...
När du tänker klart i ett par minuter... Och kommer längre i din emotionella utveckling på några sekunder, än du gjort de tre senaste åren.
"Jag måste säga till henne hur mycker jag tycker om henne!"
"Jag måste ändra mitt liv.. Hur kan jag göra vissa av de saker jag gör när jag borde göra annat? Varför umgås jag inte mer med de människor som betyder mest för mig?"
"Jag måste börja träna mer. Träning förlänger livet och ökar mitt välmående... Jag vet ju detta... Jag läser detta dagligen. Men ändå tränar jag inte så mycket som jag borde..."
Det finns oändligt många tankar som susar genom ditt huvud... Eller mitt rättare sagt...
Förhoppningvis kommer jag vakna upp imorgon som en bättre människa.
Fint väder har det varit på sista tiden... Stjärnklart också. Jag tycker verkligen om en klar himmel. Att få se solen betyder otroligt mycket för mig. Jag vet inte varför... Men jag gillar verkligen allt där uppe... Solen, stjärnorna och det där.
Tyvärr kunde jag inte få syn på Andromeda RA23h16m19.92s, DE+50°29'16.59" idag heller...
Sov gott mina vänner.
Träning, julbord och tenta...
Jag har idag, för andra dagen i rad studerat till tentan hemma och hoppat över mina föreläsningar... Funderar på att köra det racet delkursen ut, bara för att se om det går. Jag får faktiskt mer gjort här än när jag lyssnar på helt meningslösa föreläsningar direkt av en powerpointpresentation som i de flesta fall innehåller ca 1.35 stavfel per sida.
En höftning...
Men så var det ju instuderingsfrågorna... Förutom stavfelen, som även här gör sig påminda, så är "frågorna" helt omöjliga att förstå. För att ge er ett utdrag:
"1. Fördelning av vatten i kroppen. Kunna ICV, ECV , inter
2. stitie (ISV) och plasmavätska (PV)."
Och detta är ändå en av de uppgifter som var lättast att förstå. Skönt att se hur mycket tid vår kära föreläsare lagt ner på att skapa våra instuderingsfrågor. Hon har dessutom sagt att hon kommer ta alla tentafrågor direkt ur detta frågebatteri... Kan bli klurigt.
Men nu lämnar vi det! Det finns mycket bättre saker att prata om. Som hur det imorse faktiskt var sol. Jag satt här vid datorn och fick plötsligt solstrålar rakt i ögonen. Något som vanligtvis skulle irriterat vem som helst en hel del. Men just nu är ju solstrålar ungefär lika vanliga som bra målvaktsprestationer av Andreas Isaksson, så jag kunde bara le och fortsätta skriva. Och njuta av att känna värmen från solen i mitt ansikte...
Allt detta bra väder fick mig att bli motiverad till en löptur. Och som av en slump hade jag ju fått min fina nya löparklocka, med tillhörande pulsband levererad igår. Så klockan åkte på... och efter cirka 45 minuter hade jag nästan listat ut hur det mesta funkade på den... trodde jag..
När jag efter ungefär en timme hunnit med en tillfredställande joggingtur, samt genomgång av manual 4-7 gånger insåg jag hur man förde över allt till datorn. Lite besviken insåg jag då att det enda som jag fått igång var pulsbandet. Bättre lycka nästa gång!

Visste dock inte hur man avslutade passet, så snittpulsen stämmer tyvärr inte heller.
Julbord! All denna kaloriförbränning har gjort mig hungrig. Och lyckligtvis kommer denna hunger mycket lägligt, då jag ligger i startgroparna till årets största matevent. Julbord i Fjällbacka 2009...
Detta julbord är som inget du någonsin skådat... För det första är det fisk och skaldjurstema. Och som ni vet kan man i stort sett inte bli mätt på sådant. Detta har ju matfrossa som direkt följd. Sedan så är det ju julbord.. vilket i sig innebär matfrossa. Och framförallt så är det julbord med familjen Spolander... En familj som slagit alla rekord vad gäller bufféer världen över(personlig bästamerit med 13 kulor glass efter tre fulla tallrikar med grillat kött och potatis på Anfibuffén). Matfrossa!
Förra året slutade med att jag fick stå upp tills vi skulle gå därifrån när måltiden var över. Jag var för mätt för att sitta... Därefter gick jag in i en matkoma som jag bara helt nyligen lyckats komma ur.
Nu skall jag än en gång återgå till mina underbara instuderingsfrågor...
"48. Varför kan matens innehåll variera?"
Uhmmmm....
Före och efter IKEA...
Hemtentan klar...
När man har gjort klart en hemtenta får man lov att laga en tårta till sig själv...

Kiwi-BjörnbärsMarängSwiss...
Mmmhmmmm...
Solen går till vila...

Solen sjunker långsamt och natten tar sitt grepp om Frölunda.
Stolt båtägare!

Screw the candyrules!
Why so serious?
