Redan?

Jag skriver här igen. Herregud vad mycket som hände idag. Och trots allt det så har något helt annat varit i mina tankar hela dagen.




 Gräset är alltid grönare precis där på andra sidan. Du går fram och börjar klättra över staketet. När du river dig på knät så tänker du knappt på det. Du fortsätter bara klättra. En strävan efter att ha det så mycket bättre. Gång på gång faller du ner. Trots att du borde, så kan du inte sluta. Du vet inte hur lång tid det gått eller hur många sår du fått på armar och ben. 
När du äntligen kommer över så känner du inte den lycka du hoppades på...
 Små bloddroppar faller till marken från ditt knä. Förvirrat ser du dig omkring. Gräset som var så vackert första gången du såg det, blommar inte mer. Någonsin...




Lite ovanligt djupt för att vara här. Men det stämmer bra överens med det jag skrev i mitt första inlägg i denna bloggen.
 Jag har tenta om 6 timmar nu så jag skall försöka få lite sömn nu igen. Önska mig lycka till! Jag har nog aldrig behövt det så mycket som jag behöver det just nu!



                  



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0