Mycket tankar ikväll...
Jag har haft en ganska tuff kväll. För 45 minuter låg jag på rygg i sängen med paniktankar och ville bara bort. Känslor starka som stål inom mig men inget sätt att släppa ut dem. Jag var ju inte ledsen så jag kunde inte gråta. Och jag var inte arg heller för den delen.
Tiden gick och det blev inte bättre alls, varken musik eller solstrålar hjälpte.
Till slut fick jag iallafall satt mig här för att skriva ut allt jag tänkte och kände. Det blev en riktigt hemsk saga, som jag tyvärr inte vågar publicera här med risk för att skrämma er i onödan. Men jag önskar ändå att det fanns någon jag kunde ta allt detta med. Någon som skulle bry sig men samtidigt inte ändra uppfattning av mig av allt hon fick reda på. Någon jag kunde visa mina svagheter för.
För det tror jag faktiskt är en av mina största svagheter. Jag vill aldrig visa dem för någon. Vem vill det egentligen förresten...?
Tiden gick och det blev inte bättre alls, varken musik eller solstrålar hjälpte.
Till slut fick jag iallafall satt mig här för att skriva ut allt jag tänkte och kände. Det blev en riktigt hemsk saga, som jag tyvärr inte vågar publicera här med risk för att skrämma er i onödan. Men jag önskar ändå att det fanns någon jag kunde ta allt detta med. Någon som skulle bry sig men samtidigt inte ändra uppfattning av mig av allt hon fick reda på. Någon jag kunde visa mina svagheter för.
För det tror jag faktiskt är en av mina största svagheter. Jag vill aldrig visa dem för någon. Vem vill det egentligen förresten...?
"If you're afraid to let someone else see your weakness, take heart: Nobody's perfect. Besides, your attempts to hide your flaws don't work as well as you think they do."
Kommentarer
Trackback
